Norra Victoria
2007-11-25 04:28 Från: Australien
Väl framme i Wodonga blev vi mycket väl mottagna och fick träffa hela familjen Day som består av pappa Paul, mor Jeanette, de två äldre bröderna Julian och Casey och förstås Lauren. Tillsammans med Lauren, Paul och Jeanette begav vi oss nästa dag ut till några vingårdar på landsbygden. Vinerna från det distriktet är välrenommerade och vi blev dessutom rekommenderade att åka dit av vinmakarna i Hunter Valley. Med Paul som chaufför hade vi andra en riktigt trevlig dag. På en av vingårdarna fick vi möjlighet att prova några Muscat- och Tokajviner med olika sorters ostar, och en sak är säker, tretton år i en tunna gör underverk!
Vi köpte på oss så mycket vi trodde att vi kunde dricka upp under vår sista vecka i Australien. Det blev några flaskor durif, en druva som vi inte stött på tidigare men som var en mycket trevlig bekantskap. Durifdruvan trivs finfint i Victorias torra klimat och skördas den sent på hösten har den skrumpnat ihop en del och på så vis fått en koncentrerad söt smak. Sötman gör att man lätt får 16-18 volymprocent alkohol utan att tillsätta starksprit. Annars är Victoria berömt för sina starkviner (port, muscat, tokaj m.m.), vi fick bland annat ett smakprov av ett vin från 1968 som var en riktigt smakexplosion i munnen! En halvflaska gick lös på knappt 500 spänn, så det fick vara.
Vi tog avsked av familjen Day efter två nätter i Wodonga. Pappa Paul rekommenderade ett flertal sevärdheter runtom i Victoria och utefter dessa drog vi upp en ny resrutt. Utefter vägen har landskapet förändrats dramatiskt. Runt Wodonga är det mycket torra jordbruks- och betesmarker, så småningom kantades vägen av barrskog, sedan kom alperna. Alper, här? Jodå, Great Dividing Range är en bergskedja som sträcker sig genom östra delen av delstaten Victoria och där australiensarna kan åka skidor om vintern. Naturen är ruggigt häftig uppe bland bergen, vi hoppas att våra bilder kan göra landskapet något sånär rättvisa. Vi har också tittat på aboriginska fornlämningar, promenerat runt i pittoreska städer, badat i vattenhål och sist men inte minst slagits med flugor. Tydligen har de senaste årens torka gått hårt åt dyngbaggen som är flugans främsta naturliga fiende. Stundtals är flugorna så många att man blir helt tokig. För er som vet hur det kan vara på Sörbylund när det är som värst med flugorna: detta är ett par resor värre!
Ytterligare en höjdpunkt var en rundvandring i en uråldrig grotta, där de äldsta delarna i grottsystemet beräknas vara 120-123 miljoner år gamla! Stalagmiterna, stalagtiterna och de andra formationerna var otroligt fina. Några av dem finns i fotoalbumet.
På det hela taget är vi mycket nöjda med vår vistelse i Wodonga och vi är glada och tacksamma över att vi fick möjlighet att ta den omvägen.
|